Nyhet2017-01-20

Toppmodernt vattenverk möter morgondagens behov

Tar du ditt dricksvatten för givet? Det gör inte Kalmar Vatten som nu tagit steget in i framtiden.

I oktober 2015 tilldelades Kalmar Vatten en hedrande fjärdeplats i tävlingen Sveriges godaste dricksvatten. “Ett finsmakarvatten av bästa sort. Klirrande klart med härlig fräschör”, löd juryns omdöme. I lika positiva ordalag kunde inte ens den mest generöse beskriva vattenverkets anläggningar. De var som elektromekaniska museum med prylar från 70-talet. ASEA-kontaktorer man idag lättast hittar på Ebay. Gamla styrsystem från Sattcon.

– De flesta vattenverk och reningsverk byggdes på 60- och 70-talet. Sedan dess har tiden i princip stått still. Det var dags för en uppgradering, säger Johan Westin, driftledare på Kalmar Vatten.För en utomstående kan behovet inte ha tett sig riktigt lika självklart. Det kommunala bolaget förser nästan alla 65 000 invånare med vatten, och har förutom sitt goda, prisade dricksvatten också varit kända för sin goda vattentillgång.

– Kalmar har väldigt goda förutsättningar för att kunna leverera dricksvatten av god kvalitet eftersom vi hämtar vårt vatten ur en ås. Den pressar upp grundvattnet på ett sätt som gör att mineraler och salter tillsätts på naturlig väg. Kvaliteten blir jämn och temperaturen stabil, det händer inte så mycket under färden till ytan. Om vi istället hade nyttjat oss av ytvatten skulle vi fått en väldigt skiftande kvalitet beroende på årstiden. Det enda vi gör med råvattnet efter att det kommit till vårt verk i Skälby är att vi PH-justerar det genom att tillsätta soda och desinficerar det med klor, säger Johan Westin.

Sedan en tid tillbaka har dock Kalmar Vattens region ställts inför en stor oförutsedd påfrestning. Nämligen en klimatförändring som inte direkt kommit som en skänk från ovan.

– Hela sydöstra Sverige har lidit av väldigt lite regn. Under augusti, september och oktober förra året regnade det ungefär tre millimeter i vår region. I år har det kommit lite mer regn men så länge växtligheten behöver mer vatten så tar den merparten av tillskottet. Det gör att regnvattnet inte kan hjälpa till att fylla på i grundvattenmagasinen. Det har idag resulterat i att vi har den lägsta grundvattennivån sedan 1960-talet, berättar Johan.

Det torra klimatet har bland annat medfört att Kalmar Vatten tvingats dra en helt ny vattenledning ut till Öland samt att man sedan februari i år kör ut vatten till ön via Ölandsbron.

– Det är första gången som Kalmar Vatten kör ut vatten till Öland. Torrperioder har vi haft förut. Det var torrt under fotbolls-VM sommaren 1994. Det var torrt under 1970-talet. Det går i cykler. Under 1800-talet var det torrt under 19 år här i Småland, det var bland annat därför en miljon människor utvandrade till USA. Det här är allvarligt, särskilt för de med egna brunnar eller lantbruk. Nu har vi haft ett torrår. Vi vet inte om det kommer att bli ännu fler sådana år nu eller om grundvattennivåerna kommer att fyllas på.

Trots utmaningarna flyter Kalmar Vattens verksamhet på. I mångt och mycket har kommunens invånare infiltreringen – eller processen för att skapa konstgjort grundvatten genom att hämta vatten från exempelvis en å – att tacka för det. Men även uppgraderingen av styrsystemen har underlättat Kalmar Vattens arbete.

– Vi på Kalmar Vatten kan inte göra så mycket åt klimatförändringarna. Däremot kan vi försöka hitta nya uttagsområden och sprida riskerna mer. Vi ska försöka göra processen smartare genom att mäta grundvattennivåerna online och använda den datan i styrsystemet. Har vi kört ner ett område kraftigt kan vi gå över till område nummer två. Det är den största faktorn som ABB hjälpt oss att realisera: vi har blivit bättre på att mäta och styra driften, säger Johan Westin.

Trots att man fått parera för de sjunkande grundvattennivåerna i driften den senaste tiden har moderniseringen av Kalmar Vattens anläggningar, som bland annat försetts med frekvensomriktare, gjort att vattentillgången blivit mer säkrad för kommuninvånarna.

– Så är det. Ta en stad som har ett vattentorn som avgör vilket vattentryck man får ut i ledningsverket. Vad händer om det blir problem med vattentornet? Med vårt nya system kan vi helt enkelt koppla bort vattentornet och trycksätta hela staden med distributionspumpar. Med frekvensomriktarna kan vi behovsstyrda pumparna och få dem att varva ner automatiskt istället för att först pumpa upp och sedan sänka vattennivån, säger Johan.

Metoden ska inte ses som ersättning, utan som ett komplement. Nivåreglering med vattentorn och tryckreglering med pumpar är två olika lösningar: vid ett eventuellt haveri finns alltid en fullgod ersättare. Men inte ens då är det helt riskfritt.

Ett konkret exempel på det kom ifjol när stormen Gorm drog förbi samtidigt som Kalmar Vatten genomförde ett omfattande underhållsarbete i stadens vattentorn. Tornet hade tömts på vatten och lokalbefolkningen fick sitt vatten via tryckreglering ut på vattennätet. Plötsligt stod Westin och hans manskap inför det högst påtagliga hotet om ett strömavbrott.

– Det var vår akilleshäl då. Och visst kände vi till att den skulle komma, men vi hade egentligen inget val. Det stod fyra serviceföretag och väntade på att få börja på måndag morgon. Det gick inte bara att avbryta det arbetet. Vi fick rida ut stormen, säger Johan Westin och skrattar.

Tack vare ett gediget moderniseringsarbete krävs det mer än stormar och torka för att hindra Kalmar Vatten från att servera sina kommuninvånare ett av Sveriges godaste dricksvatten.

SÅ MODERNISERADES KALMAR VATTEN 

Johan Westin började på Kalmar Vatten i mars 2014, men hade tidigare i sin roll som säljare länge känt till att behovet av modernisering av olika vattenverk var omfattande. Han visste att Kalmars många anläggningar fortfarande var manuella så till den grad att varje ventilreglering måste göras på plats, för hand. För att reglera pumpflödet användes strypreglering.

Tillsammans med Roger Wester, säljare på ABB, skissade Johan på en plan som skulle göra Kalmar Vatten toppmodernt och med fortsatt lika hög kvalitet som på vattnet de levererar.

– Kalmar Vatten skulle uppdatera sina anläggningar och kom till oss. Tillsammans jobbade vi för att göra de olika delarna av uppgraderingen så kompatibla med varandra som möjligt. Vi har haft ett gott samarbete som mynnat ut i en god användarvänlighet. Vi har satsat mycket på användargränssnitt som ska göra det enkelt för operatören på plats. Det är väldigt viktigt att allting fungerar som det ska i en vattenanläggning. Tillförlitligheten är A och O. Sedan har vi en hel serviceorganisation som kan hjälpa till och stötta om någonting händer, berättar Roger Wester.

– Vi har främst jobbat för få in mer automatik i verken. Det gör att det blir mer tid för underhåll och säkerhet. Vi kan mäta många fler parametrar idag. Antalet signaler som kommer in har ökat vilket låter oss behovsstyra driften på ett helt annat sätt. Tidigare kanske vi av misstag bräddade av vattnet eftersom det blev för hög nivå i reservoarer, idag har vi ett styrprogram som talar om när det börjar bli för högt och minskar flödet automatiskt, säger Johan Westin, driftledare på Kalmar Vatten.

Vattenverket i Kalmar uppgraderades med programmerbara styrsystem ur ABB:s 800-serie, utrustade med modulbussar för att minska behovet av komponenter.

– Vi valde det styrsystemet eftersom vårt reningsverk körs med samma hårdvara. Det är en stor fördel. Våra kollegor Kalmar Energi kör också på samma hårdvarukonfiguration. Det gör att tillgången på reservdelar ökar betydligt och vi behöver inte ha lika mycket reservdelar på lager här hos oss. Man kan säga att vi skapat ett litet nätverk av 800-användare där vi kan ringa runt och höra oss för om någon av oss har problem, förklarar Johan Westin.

Under deras regi installerade man frekvensomriktare – ACS580 och ACS880 närmare bestämt – som sköter varvtalsregleringen. Energibesparingar och minskat slitage på pumpar och rörsystem är naturligtvis uppenbara förtjänster. Men det har även lett till att Kalmar Vatten fått fram mer tillförlitliga data ur sina mätsystem.

– Våra analyssystem fungerar som bäst om det finns ett kontinuerligt vattenflöde. Tidigare, när vi startat och stoppat pumparna för att reglera vattennivån i reservoarerna, har vi inte kunnat mäta riktigt som man ska. Tack vare frekvensomriktarna kan vi pumpa vatten hela tiden, och genom den kontinuerliga utpumpningen får vi även bättre data. Vi har till exempel mätinstrument som mäter klorhalten i det utgående vattnet och det värdet är det klart att man inte vill att det visar fel. När vi har mer tillförlitlig data vågar vi även styra mer effektivt baserat på de mätdata vi får ut, istället för att skarva för säkerhets skull, berättar Johan Westin.

Tillsammans bildar de två uppgraderingarna grundbulten i det moderniseringsarbete som ABB hjälpt Kalmar Vatten med. Därtill bestämde Johan, tillsammans med Esa Löfqvist, tekniker på Elektroverkstaden, i samband med uppgraderingen av vattenverken i Kalmar kommun att varje anläggnings automationsskåp – som gör allt från att öppna och stänga motorventiler till att mäta energianvändning – skulle se mer eller mindre identiska ut.

– Många som köper ett automationsskåp tar bara de produkter som skåpbyggarna själva använt eller det som konsulten föreskrivit. Vi har mer påverkat och sagt att de här dvärgbrytarna ska vi ha från ABB, de här elmätarna ska vi ha från ABB och så vidare. Det blir så mycket enklare för driftteknikerna än att de ska ha en massa anläggningar som spretar, med olika fabrikat, säger Johan Westin.

Faktaruta
Det gjorde ABB
ABB har hjälpt Kalmar Vatten att modernisera sina vattenverk och till dem levererat styrsystem av modell 800 M, samt frekvensomriktare av modellerna ACS580 och ACS880. ABB har även levererat kompatibla manöverpaneler, brytare, kamställare, mjukstartare, effektbrytare, kontaktorer, motorskydd, elmätare och reläskydd till anläggningarna.

FLERA FRAMTIDA VATTENHOT 

Stormen Gorm var en mild bris jämfört med de hot som svenskt vatten står inför framöver. Här är några av hoten: 

• Skred och översvämningar: Svenska avloppsledningsverk är mer eller mindre föråldrade och sårbara om det skulle bli ovanligt mycket regn. Risken är att orenat avloppsvatten då läcker ut i naturen.
• Regningare klimat: Flera av Sveriges vattenverk är byggda på 60- och 70-talet och många har inte hunnit med den restaurering som nu pågår på Kalmar Vatten. En konsekvens kan bli att de vid ett framtida regnigt klimat inte klarar av att rena större mängder vatten av dålig kvalitet, vilket kan leda till parasitutbrott.
• Saltvatteninträngning: Om havsnivån höjs på grund av de klimatförändringar människan skyndar på kan saltvatten tränga in i brunnar, grundvattendepåer eller vattendrag som används till att göra dricksvatten. Vill du fortsätta dricka vatten är detta inget alternativ.
• Läkemedelsrester: När vi äter exempelvis antibiotika hamnar dess rester i reningsverk. Enligt ett forskarteam vid Uppsala universitet finns risken att bakterier – på grund av detta – utvecklar antibiotikaresistens i reningsverken.

Text: Peter Ottsjö & Jakob Svärd Foto: Marcus Funke

För mer information kontakta:
ABB Sverige
Roger Wester, säljare
070-545 46 37
roger.wester@se.abb.com