- 1 Installation av pumpar
- 2 Skötsel och Underhåll av pumpar
- 3 Pumpar, funktion och konstruktion
- 3.1 Allmänt om Pumptyper
- 3.2 Rotordynamiska pumpars grunder
- 3.3 Förträngningspumpars grunder
- 3.4 Pumpkurvor
- 3.5 Pumpars sugförmåga, NPSH och kavitation
- 3.6 Centrifugalpumpars utföranden
- 3.6.1 Vattenpumpar
- 3.6.2 VVS pumpar
- 3.6.3 Vattenautomater
- 3.6.4 Länspumpar
- 3.6.5 Flerstegspumpar
- 3.6.6 Djupbrunnspumpar
- 3.6.8 Spolpumpar
- 3.6.9 Standardpumpar enligt ISO
- 3.6.10 Kemipumpar och processpumpar
- 3.6.11 Tätningslösa pumpar
- 3.6.12 Pumpar av plast
- 3.6.13 Massapumpar
- 3.6.14 Godspumpar
- 3.6.15 Livsmedelspumpar
- 3.6.16 Stockningsfria pumpar
- 3.6.17 Dubbelsidigt sugande pumpar
- 3.6.18 Propellerpumpar
- 3.7 Vätskeringpumpar
- 3.8 Förträngningspumpars utförande
- 3.9 Övriga pumpar
- 3.11 Pumpval
- 4 Material och materialval
- 4.1 Inledning
- 4.2 Materialöversikt för pumpar
- 4.3 Materialhållfasthet och trycktäthet för pumpar
- 4.4 Korrosion och Erosion på pumpar
- 4.5 Materialval pumpar för slitande vätskor
- 4.6 Kavitationsbeständiga material i pumpar
- 4.7 Materialkombinationer och materialval i pumpar
- 4.8 Praktiska problemställningar vid materialval för pumpar
- 5 Pumptätningar
- 6 Axelkopplingar för pumpar
- 6.2 Val av axelkoppling
- 6.3 Typ av koppling för pumpar
- 6.4 Uppriktningsfel för pumpar
- 6.5 Axelkopplingar, krafter och moment
- 6.6 Pumpkopplingar och dess driftsfaktorer
- 6.7 Pumpkopplingars varvtal, dimensioner och vikt
- 6.10 Pumpkopplingar, uppställning och demontering
- 6.11 Pumpkopplingars livslängd och kostnader
- 6.12 Pumpaxlars uppriktning
- 7 Drivutrustning för pumpar
- 8 Flödesreglering för pumpar
- 8.2 Anpassning av pumphjulets diameter
- 8.3 Seriekoppling och parallellkoppling av pumpar
- 8.4 Polomkopplingsbar asynkronmotor
- 8.5 Start och stoppreglering av pumpar
- 8.6 Driftsföljder vid start- stoppreglering
- 8.7 Magasinsvolymer vid start-stopp reglering
- 8.8 Kontinuerlig reglering av pumpar
- 8.9 Strypreglering av pumpar
- 8.10 Shuntreglering av pumpar
- 8.11 Varvtalsreglering av pumpar
- 8.12 Ekonomiska aspekter vid varvtalsreglering av pumpar
- 8.13 Val av utrustning för varvtalsreglering av pumpar
- 9 Storheter och enheter för pumpar
- 10 Vätskors egenskaper
- 11 Vätskeströmning
-
Pumpars likformighet och affinitetslagar
Under vissa förutsättningar kan en pumps prestanda på ett speciellt enkelt sätt omräknas, genom likformighet och affinitetslagar, till att gälla för olika pumpstorlekar vid olika driftsvarvtal. Dessa förutsättningar är:
- De jämförda pumparna skall vara geometriskt likformiga.
- De jämförda pumparna skall arbeta i likabelägna driftspunkter, dvs med likformiga hastighetstrianglar.
- Eventuell skillnad i verkningsgrad försummas.
Vid en jämförelse mellan två pumpar I och II, som uppfyller dessa förutsättningarna, kommer följande samband att råda mellan deras varvtal nI respektive nII, deras dimensioner uttryckta som diametrarna DI respektive DII och deras prestanda:
-
Affinitetslagarna
Affinitetslagarna, som gäller för en och samma pump, utgör ett specialfall av de allmänna likformighetssambanden. Då DI = DII blir.
Då likformighetslagarna användes i praktiken försummas ändringen i verkningsgrad mellan de jämförda pumparna. Likformiga pumpar har samma skovelvinklar. Likformiga hastighetstrianglar innebär samma strömningsvinklar. Den för de hydrauliska förlusterna så viktiga anströmningsriktningen är därför oförändrad i de jämförda fallen.
Mot denna bakgrund synes oförändrad hydraulisk verkningsgrad vara en rimlig approximation. Eftersom även hjulfriktionsverkningsgraden ηhj och den volymetriska verkningsgraden ηv under de givna förutsättningarna behåller sina värden, gäller antagandet om oförändrad totalverkningsgrad med god noggrannhet åtminstone då de olika varvtalen och diametrarna är någorlunda lika.
Vid mycket stora pumpar som testas genom modellprov i laboratorier, kan man förvänta sig en något högre verkningsgrad på fullskalepumpen än den, som uppmätts vid modellprovet.