Fatpump

En fatpump är, som namnet antyder, avsedd för tömning av mindre behållare eller oljefat. En fatpump består av en motordel, ett insticksrör och en pumpdel. Pumpdelen är placerad i någon av insticksrörets ändor beroende på typ av pump. Om pumphjulet är placerat i motsatta delen av pumpröret drivs den av motorn via en förlängd axel, axeln skyddas då av inner-röret.

Den pumpade vätskan strömmar mellan innerröret och insticksröret till fatpumpens utlopp vid motorändan. Av naturliga skäl bör en fatpump vara lätt och enkel att flytta till nästa behållare, som skall tömmas.

Fatpumpar finns i olika utföranden beroende på vilken vätska som ska pumpas och vilken drivning användaren föredrar, för drivningen är elektriska utföranden och tryckluftsdrivna pumpar de vanligast förekommande.

Elektriska fatpumpar

Fatpump med trefasmotor, i olika skyddsklasser beroende på omgivande miljö. Eftersom man kör trefas motorn med konstant varvtal använder man både tvåpols-, fyrpols-, sexpols-, och åttapolsmotorer beroende på önskat flöde och viskositet. Ska man använda pumparna i en explosionsfarlig miljö utrustar man pumpen med en Atex godkänd motor. Av viktmässiga skäl är det inte praktiskt att ha för stor motor eftersom man då tappar fördelen med en flexibel lättillgänglig fatpump.

Kommutator motor eller borstlösa likströmsmotorer används och då kan hastigheten kontrolleras steglöst.

För både trefas alternativet såväl som likströmsmotorer som används ihop med en pumpdel av centrifugalpumps typ kommer kapaciteten styras av pumpens driftspunkt på pumpkurvan för respektive varvtal.

Batteridrift, ger en flexibel lösning för användaren och med dagens moderna batterier klarar de relativt stor kapacitet, upp till 70 liter/min och med lägre flöde (20 l/min) kan man nå upp till 2m³ per laddning. Batteridrivna motorer ger också möjlighet till steglös reglering.

Tryckluftsdrivna fatpumpar

Tryckluftsmotorer kan mycket enkelt reglera hastigheten genom en luftventil, vilket innebär att man kan justera flödet på pumpen om den är utrustad med en tryckluftsmotor. Tryckluftsmotorer är förhållandevis lätta och har man tillgång till tryckluft på sin anläggning är det ett bekvämt sätt att flytta med sin fatpump till olika positioner. En nackdel är att ljudnivån är hög om man inte utrustar motorn med en ljuddämpare. En annan är att man aldrig kan komma upp i ett högre tryck än det som tryckluftssystemet ger, dvs. är lufttrycket i anläggningen 6 bar kan man aldrig få ut ett högre tryck från pumpen än 6 bar minus motorns och pumpens verkningsgrad.

Vid lättflyktiga vätskor är pumpdelen ofta av typen centrifugalpump. Vid trögflytande vätskor utnyttjas excenterskruvpumpar och liknande pumptyper.

Fatpumpar tillverkas med olika instickslängder och i kemiskt motståndskraftiga material.

Figur 3.125 Fatpumpar för lätt- och trögflytande vätskor.