Föreskrifter och standarder för pumpars drivutrustning

Föreskrift utfärdas av statlig myndighet.

Standard, vanligaste uttryck är norm, är ej föreskrift utan rekommendation utfärdad av en organisation.

I föreskrifter hänvisas ofta till dessa rekommendationer.

Standards – normer

SIS Sveriges Standardiseringskommission www.sis.se
SEK Svenska Elektriska Kommissionen www.sekom.se
SSR Sveriges Standardiseringsråd www.svenskstandard.org.se
SSg Skogsindustriella Standardiseringsgruppen www.ssg.se
ISO International Organization for Standardization www.iso.ch
IEC International Electrotechnical Commission www.iec.ch
DIN Deutsches Institut fur Normung www.din.de
VDI Verein Deutscher Ingenieure www.vdi.de
VDMA Verein Deutscher Maschinenbau-Anstalten www.vdma.org
ASME The Anerican Society of Mechanical Engineers www.mecheng.asme.org
API American Petroleum Institute www.api.org
ANSI American National Standards Institute www.ansi.org
BSI Brittish Standards Institute www.bsi.org.uk

Föreskrifter

AV Arbetsmiljöverket/Arbetarskyddsstyrelsen www.av.se
EV Elsäkerhetsverket www.elsak.se
SRV Räddningsverket/Sprängämnesinspektionen www.sprangamnes.se
SP Statens Provnings- och Forskningsinstitut www.sp.se

Genom IEC och CENELEC de internationella samarbetsorganisationerna sker samarbete mellan ländernas standardorganisationer, vilket medför att elmaterial från olika länder har lika utförande och är utbytbara. De svenska SEN-normerna för roterande elmotorer har reviderats och överensstämmer i huvudsak med relevanta IEC-Publications och CENELEC Standards. I de följande underavdelningarna behandlas de nya normer som nu skall tillämpas i Sverige jämfört med IEC.

SEN 26 01 00 är en sammanfattning av elmotornormer. De vanligast förekommande är:

SEN 2121 = IEC 34-5 Skyddsform, kapslingsklass
SEN 26 01 00 = I EC 34-6 Kylformer för luftkylda elmotorer
SEN 26 01 07 = IEC 34-7 Monteringssätt för elmotorer
SEN 26 01 08 = IEC 34-8 Uttagsmärkning och rotationsriktning
SEN 26 04 01 = IEC 72 och 72 A Elmotorer, märkeffekt, storlek och anslutningsmått
SEN 26 04 02 = CENEL/2B Asynkronmotorer – märkeffekt, storlek och anslutningsmått (sec) 19 mars 1967
SEN 0406 = IEC 85 Klassificering av elektriska isolermaterial. Temperaturklasser

Skyddsform, kapslingsklass

SEN 2121, IEC 34-5, IEC 144, DIN 40050

• SEN 2121 gäller motorer, ställverk, centraler och kontrollutrustning
• IEC 34-5 gäller motorer
• IEC 144 gäller ställverk, centraler och kontrollutrustning
• DIN 40050 =1EC144

SEN 2121 anger skyddsformen med bokstaven S följd av två siffror t ex S43.

IEC 34-5 anger skyddsformen med två bokstäver IP följd av två siffror t ex IP54.

Siffrorna i SEN-resp IEC-beteckningarna har samma betydelse men olika gradering – första siffran anger skydd mot beröring och inträngande föremål och andra siffran anger skydd mot inträngange vatten. Vissa avvikelser finns mellan SEN 2121 och IEC 34-5.

Tabell 7.1 Specifikation av skyddsform enligt IEC 34-5 samt första siffran 6 i ICE 144.

Sammanställning av olika skyddsformer för elmotorer, ställverk och kapslade centraler, installationsmaterial samt flyttbara bruksföremål enligt SEN 2121 (1960), IEC 34-5 (1968), IEC 144 (1963) och DIN 40050 (1970) ges i tabell 7.2.

Tabell 7.2 Sammanställning av skyddsformer.

I Tabellen har i SEN 2121 i rekommenderade skyddsformer markerats med:

Skyddsformerna för kringutrustning betecknas med olika symboler enligt CEE. Tabell 7.3 ger en översikt och jämförelse med SEN 2121 och IEC 144.

Tabell 7.3 Översikt beteckningar CEE och jämförelse med SEN och IEC.

Vilken skyddsform som skall väljas beror på omgivningen. KFS 1960:8 § 46-63, gällande elföreskrifter, anger vilken skyddsform man minst måste välja för olika miljöer.

Kylform

SEN 26106 = IEC 35-6

Dessa rekommendationer anger kylformen med bokstäverna le följda av två siffror, där första siffran anger kylkretsens arrangemang och andra siffran metoden att tillföra effekt för att cirkulera kylmediet.

De vanligast förekommande kylformerna är:

• lC 01 – fri cirkulation, egenventilation
• lC 06 – fri cirkulation, påbyggd okopplad fläkt
• lC 11 – rörtillopp för kylluft, egenventilation
• lC 17 – rörtillopp för kylluft, okopplad separat fläkt
• lC 21 – röravlopp för kylluft, egenventialtion
• lC 27 – röravlopp för kylluft, okopplad separat fläkt
• lC 31 – rörtillopp och röravlopp för kylluft, egenventilation
• lC 37 – rörtillopp och röravlopp för kylluft, okopplad separat fläkt
• lC 41 – mantelkylning, egenventilation
• lC 51 – inbyggd värmeväxlare kyld av omgivningsluft, egenventilation

For mer komplicerade kylsystem användes en utförligare kod, som beskriver två kylkretsar.

Monteringssätt

SEN 26 01 07 = IEC 34-7

Motorernas konstruktion medger, att de kan arbeta i alla monteringslägen. Dräneringshålets placering anges vid beställning.

Tabell 7.4 Olika monteringssätt för elmotorer.

Uttagsmärkning och rotationsriktning

SEN 26 01 08 = IEC 34-8

Faserna i en trefasmotor betecknas med U, V, W. Yttre nolluttag betecknas med N. Ankare och fält på en separat magnetiserad likströmsmotor betecknas med A resp F. Normal rotationsriktning är medurs sett mot D-änden vid fasföljden U, V, W. Lindningar för likströmsmotorer betecknas med versalerna A, B, C, D …. osv. Lindningarna för växelströmsmotorer betecknas med versalerna U, V, W, N .. K, L, M, 0 … Änduttag och mellanuttag betecknas med en siffra efter bokstaven U1, U2 …. Lindningsdelar av samma lindning betecknas med en siffra före bokstaven: 1 U1, 2U1….

Uttagsmärkning för växelströmsmotor

• Asynkrona motorer. Primärlindning i stator: U, V, W, N. Rotorlindning: K, L, M, Q.
• Synkrona motorer. Trefasig lindning: U, V, W, N. Magnetiseringslindning: F.
• Enfasig motor. Huvudlindning: U. Hjälplindning: Z.

För växelströmskommutatormotor användes speciell märkning. Om nätet ansluts till motorns statorruttag som är märkta U, V och W, och nätets fasföljd är 1, 2 och 3, får motorn medurs rotationsriktning sett från D-änden. Om motsatt rotationsriktning önskas, växlas två av de tre ledningar, som är anslutna till startapparat eller motor.

Figur 7.1 Statorlindningens uttagsmärkning för enhastighetsmotor

Storlek och anslutningsmått

SEN 26 04 01 = IEC 72 och 72 A

Måttsättning i elmotorleverantörernas kataloger skall följa vad som återges i figur 7.2 och 7.3

Figur 7.2 Måttsättning för fotmotorer med monteringssätt IM 1001 och 1002.

Figur 7.3 Måttsättning för flänsmotorer med monteringssätt IM 3001 och 3002. Stor fläns med frigående fästhål IM 3609 och IM 3602 liten fläns med gängade fästhål.

Asynkronmotor – märkeffekt, storlek och anslutningsmått

SEN 26 04 02 = CENEL/2B (sec) 19 mars 1967

Dessa rekommendationer är utarbetade i samarbete med CENELEC, EG-ländernas samarbetsorgan och överensstämmes i huvudsak med SEN 26 04 01 – 1 EC72.

Temperaturklasser

SEN 0406 = IEC 85

Motorns isolationsmaterial indelas i temperaturklasser. Varje klass angives med ett nummer, som motsvarar den temperatur som är den övre gränsen för isoleringens användningsområde vid normala driftförhållanden och med tillfredställande livslängd – ca 50.000 h. Motorns lindningsisolation bestämmes normalt vid en omgivningstemperatur av 40ºC. Utsättes motorn för högre omgivningstemperatur än 40ºC måste märkeffekten reduceras eller isolationsmaterial av högre temperaturklass användas, utan att temperaturklassen föranleder ökat effektuttag. Överskrides den övre gränsen för motorns temperaturklass minskas motorns livslängd snabbt. Varje temperaturstegring med 7 till 100C brukar halvera livslängden. Temperaturstegringen i en motor bestämmes genom resistansmätning eller termometermätning. Mätningen brukar ske vid 20°C omgivningstemperatur. Vid resistansmetoden mäter man resistansen i lindningen, när motorn är kall och sedan den har uppnått drifttemperatur. Med hjälp av dessa två mätningar kan man räkna fram temperaturstegringen. Överslagsmässigt kan följande formel användas:

Ekv. 7.1

Mätningar har visat att motorlindningens varmaste punkt ligger 5-150C över medeltemperaturen, varför hänsyn till denna osäkerhet måste tagas med i bedömningen av temperaturstegringen.

Figur 7.4 Temperaturklasser enligt SEN 0406