Vätskors egenskaper

Introduktion av vätskors egenskaper

Vätskor bildar tillsammans med gaser och fasta kroppar de former i vilka substanser förekommer i naturen. Man talar om fast fas, vätskefas och gasfas.

En fast kropp, som belastas med en mycket liten tvärkraft, undergår, oavsett dess plastiska egenskaper, enbart en elastisk deformation.

En fluid, som belastas med en godtyckligt liten tvärkraft, undergår en fortlöpande deformation i tiden. Detta sker oavsett fluidens trögflutenhet. Hos fluiden är tvärkraftens storlek och deformationshastigheten kopplade till varandra. Vid en fast kropp är det deformationen själv, som är relaterad till tvärkraften.

En fluid kan vara en vätska eller en gas. En vätska skiljer sig från en gas genom att den, i jämförelse med gasen, är i det närmaste inkompressibel. Gas, vars tillstånd (tryck och temperatur) är sådant att gasen befinner sig nära den gräns, där den övergår i vätskefas, brukar benämnas ånga.

En substans kan uppträda i alla tre faserna. Ett vanligt exempel på detta är, is, vatten och vattenånga. Då is upphettas vid konstant tryck, övergår isen till vatten vid smältpunkten och till ånga vid kokpunkten, ökas trycket på vattenångan vid konstant temperatur övergår ångan till vatten vid mättnadstrycket (ångtrycket).

I ren vätska kan fasta partiklar uppslammas. En sådan vätska, som består av ren vätska plus partiklar, kallas för en suspension. Då partiklarna, exempelvis vid transport i en rörledning, fördelar sig jämt i vätskan, talar man om ett homogent strömningstillstånd och då koncentrationsgradienter uppträder om ett heterogent tillstånd.

Med lösningar avses vätskor, där en substans av ursprunglig fast, vätske- eller gasfas lösts upp i en ren vätska.

Två vätskor, som inte är lösliga i varandra, kan blandas genom mekanisk påverkan. En sådan blandning benämnes emulsion.