Vätskeegenskaper, kommentarer till tabellverk

Ett lyckat resultat vid transport av vätskor förutsätter både rätt dimensionering av anläggningen och rätt val av pumputrustning. Vätskors olika egenskaper måste därvid kännas och utgör indata vid dimensionering och val. I avsnitt 10.9 anges de för pumpning nödvändiga vätskeegenskaperna. Dessa är angivna med den noggrannhet, som i specialfall kan behövas för dimensionering av annan processutrustning. Vätskeuppgifterna är angivna i tabellform ordnade alfabetiskt efter de olika ämnenas namn och inleds med en förteckning över handelsnamn, samt kompletterande diagram i de fall, där temperatur eller koncentration, har stor inverkan. Vätsketabellerna upptar följande storheter:

• Ämne. Efter ämnesbenämningen markerar en bokstav ”V” eller ”G”, vådlighet eller giftighet enl Produktkontrollnämndens och Giftnämndens vägledande förteckningar, (PKFS 1975:1, 1975:2, SNV PM 549)
• Kemisk formel för identifiering av ett ämne. l praktiken kan ju ett ämne dessvärre inte hänföras till en enhetlig formel på grund av föroreningar. Sämsta pumpningsegenskaperna har sådana föroreningar, som är olösliga resp osmältbara. De ger ofta besvärande slitage på pumpar och axeltätningar.
• Viskositet är angiven i mm2/s (cSt) vid + 20°C. Viskositet under 5 mm2/s, innebär så lättflytande vätskor att en närmare angivelse ej är av intresse för pumpval. Hänvisning finns även till diagram, som visar viskositetens temperaturberoende. Viskositeten kommer även till användning vid bestämning av rörfriktionsförluster. Dessa beror i första hand på om laminär eller turbulent strömning förekommer. I laminära området är rörfriktionsförlusten proportionell mot viskositeten, medan dennas inverkan i det turbulenta området kan försummas vid i praktiken förekommande rörskrovligheter.
• Ångtryck (absolut tryck)anges i Kilopascal (kPa) vid + 20°C. Hänvisning finns till kurvor i figur 10.17, som anger ångtryckets temperaturberoende. Observera att kokpunkten vid atmosfärstryck (101,3 kPa = 760 mm Hg) ger ytterligare en punkt på ångtryckskurvan. Kurvorna i figur 10.17 är schematiskt framställda och kan därför ge vissa differenser från de absoluta värdena. Detta gäller speciellt vattenlösningar – kurva 13. Alla hänvisningar till denna kurva avser kemikalier i vattenlösning. Vätsketryck i närheten av ångtrycket vid aktuell vätsketemperatur kan medföra kavitation i en pump. Vid liten tryckskillnad till ångtrycket uttrycks skillnaden lämpligen i meter vätskepelare.*
• Koncentration i H2O dvs ämnets koncentration i vatten uttryckt i viktsprocent. Därigenom kan riktvärden ges på övriga egenskaper för dessa lösningar. Se vidare avsnitt 3.5
• Densitet anges i kg/m3 vid + 25°C. För andra komponenter och koncentrationer finns hänvisning till olika figurer och tabeller. Densiteten används bl a för omräkning av tryck till tryckhöjd och för beräkning av en pumps effektbehov.pH-områden uttrycker surhet eller alkalitet och har grupperats inom pH-områden 0-4, 4-6, 6-9 och 9-14. Denna gruppindelning har gjorts för att underlätta val av material i pumpar och pH-områdena överensstämmer med vanligen använda pumpmaterials korrosionsbeständighet.
• Smältpunkt i °C. Observera att många föroreningar sakta börjar att brytas ned vid temperaturer strax över smältpunkten, vilket kan inverka menligt på pumpfunktionen.
• Brandklass uttryckt enl Svensk Författningssamling.

Förteckning över diagram och tabeller i anslutning till vätsketabellerna

• Viskositet
  Figur 10.11 Eldningsoljir Eo1, Eo2, E03
  Figur 10.12 Motoroljor SAE 5W-50
  Figur 10.13 Växellådsoljor SAE 75W-140
  Figur 10.14 Industrioljor ISO VG2-VG 1500
  Figur 10.15 Alkyder
  Figur 10.16 Svartlut
• Densitet
  Tabell 10.10 Densitetens beroende av temperaturen
  för olika vätskor
  Figur 10.18 Densitetens beroende av
  koncentrationen för olika baser
  Figur 10.19 För olika syror
  Figur 10.20 För olika salter
  Figur 10.21 För olika salter
• Ångtryck
  Figur 10.17 Ångtryckskurvor för olika vätskor