Förträngningspumpar

Förträngningspumpars teori är i princip mycket enkel. För varje arbetscykel – varje varv eller varje slag – stängs en viss vätskevolym in och transporteras från pumpinlopp till pumputlopp oberoende av mottryck. Den instängda vätskevolymen beror enbart på storleken av förträngningspumpens håligheter eller det s k deplacementet (härav även benämningen deplacementpump).

Den uppnåbara tryckstegringen är i första hand bara beroende av konstruktionens mekaniska hållfasthet och tillgänglig driveffekt, vilket ofta kräver att en max tryckventil finns installerad.

Viktiga faktorer för alla förträngningspumpar:

Oavsett vilken förträngningspump man avser finns det faktorer som påverkar dem alla. I princip används förträngningspumpar för tröga vätskor, alltså vätskor med hög viskositet. Vilken pump man väljer beror på vätskans övriga egenskaper eftersom pumparna är olika känsliga, eller har svagheter, jämfört med andra förträngningspumpar. Vissa är exempelvis känsliga för föroreningar i media, andra klarar föroreningar men är känsliga för större partiklar. Andra är inte så täta, klarar inte torrkörning osv. Andra viktiga faktorer är självklart önskat flöde och tryck. Hänsyn vid urval av förträngningspumpar är därför:

Spel kring arbetsytan
Kontakttryck – glidtryck – för arbetselement
Längd på arbetsytans tätningskant
Glidhastighet för arbetselement
Vätskans viskositet
Ventiler eller portars storlek
Vätskans renhet och smörjvärde
Tryckalstring

Vanliga förträngningspumpar:

Impellerpump
Kugghjulspump
Lobrotorpump
Kolvpump
Excenterskruvpump
Slangpump
Vingpump

mfl.

Läs mer i Kap.3 Pumphandboken

Förträngningspumpar